- Nej till islamistiska friskolor
- Fler lärare och mer stödjande personal
- Skärpta kvalitetskrav på såväl privata som kommunala skolor
- Ge lärare de verktyg och den uppbackning som krävs för att säkra trygghet och studiero
- Inrätta jourskola för de elever som inte kan sköta sig
- Inför ett livsorienterande block i skolan
- Säkerställ näringsrik skolmat och minska svinnet
Nej till islamistiska friskolor
Islamisterna flyttar ständigt fram sina positioner i Sverige. Ett av deras främsta vapen är att etablera islamistiska friskolor. De finns bland annat i Göteborg, Örebro, Malmö och i andra delar av Region Stockholm. I praktiken handlar det om regelrätta indoktrineringsverksamheter finansierade av skattepengar. Framförallt är det till skada för barnen som inte lär sig hur majoritetssamhället fungerar.
Även om Södertälje har varit förskonat från islamistiska friskolor betyder det inte per automatik att så alltid kommer vara fallet. Telgelistan säger bestämt nej till alla förslag om att etablera en islamistisk friskola i Södertälje med omnejd. Islamismen ska bekämpas – inte finansieras – av kommunen.
Fler lärare och mer stödjande personal
Allteftersom sociala problem i samhället ökar så ökar även kraven på skolan och lärare att vara en slags universallösning på alla möjliga problem. Idag krävs ofta att lärare ska kunna hantera massiva kulturella och sociala klyftor som följer med det segregerade och heterogena samhälle som politikerna låtit växa fram. De ska orientera sig mellan vitt skilda inställningar till barnuppfostran från olika invandrargrupper, stödja elever som mår dåligt psykologiskt och hantera ungar på glid ut i brottslighet. Lärarna motas fram som första frontlinjen i kampen med det nya, stökiga Sverige.
Med allt det nya ansvaret som lärarna tilldelats har det inte följt med ökade resurser och befogenheter. Tvärtom skär politikerna alltjämt ner på skolverksamhet och kommer med nya påbud och krav uppifrån.
Telgelistan vill satsa mer resurser på skolan. Det krävs fler lärare med rätt utbildning för att hantera den nya verkligheten. Det krävs också mer stödjande personal som elevassistenter och speciallärare. Det kostar pengar, men att inte satsa på en för framtiden fungerande skola kommer i längden bli dyrare.
Skärpta kvalitetskrav på såväl privata som kommunala skolor
Telgelistan är inte enbart kritiskt inställda till privat skolverksamhet. Vi är minst lika kritiska gentemot vår kommunala verksamhet. Om den kommunala skolan hade fungerat som den skulle i Sverige hade inte de privata alternativen kunnat blomstra i den utsträckning de gjort. Det finns därför anledning att inta ett kritiskt perspektiv gentemot såväl kommunala som privata skolor.
Vi sällar oss således varken till vänstern eller högern på området, vi anser att båda sidor i debatten präglas alldeles för mycket av ideologisk dogmatism.
Vänstern vill stänga privata skolor utan tillräcklig hänsyn till konsekvenserna. Även om intentionen kan låta bra i teorin – att ha en likvärdig, offentligt styrd skola – så måste de politiska reformförslagens implementering fungera i praktiken också. Något blir inte bra bara för man vill det. Kommunen har ännu inte tillräcklig kapacitet att kunna ta över samtliga elever från de privata skolverksamheterna, såvida det inte sker successivt och metodiskt under en längre period.
Utöver ordentlig konsekvensanalys saknas även en tillräcklig förståelse för varför föräldrar och elever väljer privata alternativ. Det handlar om oro att kommunala skolverksamheter inte ska kunna ge eleverna en bra skolgång. Om man har för avsikt att stänga privata skolverksamheter så måste man också säkerställa att den kommunala skolan levererar det den ska.
Högerns friskoleförespråkare tycker tvärtom, men är minst lika rabiata i att hålla fast vid sina ideologiska dogmer. Enligt dessa blir skolan nästan automatiskt bättre bara det finns fler alternativ. Deras ansvarslösa ”låt-gå-inställning” gentemot skolan är en av de främsta anledningarna till att diverse avarter kunnat nästla sig in i svenska skolsystemet och sabotera och parasitera om vartannat.
Idén om konkurrensens kvalitetshöjande effekt behöver inte vara fel ute, men då måste skolorna också faktiskt kunna konkurrera på ett sätt som tvingar verksamheterna att vässa sig.
Så är inte fallet idag. De privata alternativen har länge haft en orättvis fördel när det gäller sätten man kunnat marknadsföra sina verksamheter på. Kommunala skolor har inte fått adekvata resurser eller förutsättningar för att kunna bedriva en fullständig marknadsföring. Vi kommer förbättra de kommunala skolornas möjligheter att marknadsföra sig.
Trots friskoleföretags mycket proffsiga reklamkampanjer där guld och gröna skogar utlovats så har alldeles för många av Sveriges elever fått erfara en annan verklighet när de väl börjat sin skolgång. Utöver en eventuell laptop har de även fått uppleva alldeles för många lärarlösa lektioner eller att skolan rent av lagt ner.
PR-kampanjerna som genomförs inför elevernas skolval bör därför kompletteras med att kommunen skickar ut information till samtliga hushåll som berörs av skolvalen. Denna kommunala samhällsinformation ska detaljrikt redogöra för skolornas respektive lärartäthet, budget, tillgång till lokaler och dylikt. Det är viktigt att varje medborgare kan göra ett val på välinformerad grund och inte tvingas välja utifrån vilka som varit skickligast på att marknadsföra sig. Konkurrensen blir mer rättvis och renodlad om medborgare kan fatta välgrundade beslut.
I enlighet med detta kan det också behövas striktare krav på att även de privata skolorna ställer upp med en adekvat redovisning av hur man spenderar medborgarnas skattemedel, något som knappast borde vara för mycket begärt från aktörer som bedriver en seriös skolverksamhet.
Vi vill skärpa kraven för att kunna öppna eller bedriva en skola i kommunen. Där det är befogat ska vi ställa krav på att skolan har ordentlig matsal, gympasal, tillräckligt antal behöriga lärare och eventuellt andra former av kompletterande elevpersonal som kan behövas för att bedriva en seriös och likvärdig utbildningsverksamhet.
Också kommunens skolor ska avkrävas åtgärder för att skärpa sin kvalitet. Vi kommer dra ner på projekt som inte är direkt relaterade till kärnverksamheten, exempelvis den typ av extrauppgifter som ideologiproducenter inom kommunal förvaltning gillar att ålägga skolpersonal. Det kan röra sig om att skolpersonal tvingas mäta irrelevant information eller att skolan tvingas till att upprätta en ”jämställdhetsintegrerad genderbudget utifrån ett intersektionellt perspektiv”. Vi vill hålla skolan fri från annat än konkret skolverksamhet. Vi kommer även genomföra nedskärningar inom skolans administration och chefskikt, där de främsta åtgärderna kommer riktas mot chefs- och politikertopparna inom den kommunala skolförvaltningen.
Medarbetares åsikter på golvet måste hörsammas i högre grad och den kommunala skolverksamheten måste vara konkurrenskraftig när det kommer till att locka till sig de bästa lärarna. Kommunens skolor måste få mer resurser så att lärarnas och elevernas arbetsvillkor kan förbättras.
Genom Telgelistans skolpolitik kommer vi, lugnt och metodiskt, genom naturligt urval och medborgares välinformerade beslut kunna renodla skolverksamheten i kommunen, där de sämre skolorna successivt försvinner till förmån för de bättre.
Lärarens roll
Det finns stora problem med ordningen i svensk skola och många elever upplever dagliga oroligheter under sin skolgång. Utöver allmän brist på studiero så pågår våldsamheter, mobbning, sexuella övergrepp, kränkningar och skadegörelse. Liksom i samhället i stort är det på skolor ofta ett fåtal elever som förpestar skolmiljön för övriga elever.
Trots att det borde vara en självklarhet så bemöts elever som ägnar sig åt dessa saker sällan med kännbara konsekvenser. Det finns ofta en rädsla hos skolpersonalen inför att ta itu med dessa problem på djupet. För den enskilde läraren kan försök att upprätthålla skolans ordningsregler innebära allt från sämre löneutveckling till att bli av med jobbet. Hos rektorer finns en liknande rädsla för att behöva ta ansvar då det kan medföra reprimander från skolchefer och anmälningar till skolinspektionen.
Bakom detta problem står att det ofta saknas ett helhetsgrepp om kommunens skolor när det gäller ordningsfrågor. Dessutom riskerar ofta kommunstyren hellre anmärkningar från Skolinspektionen för ordningsproblem än för att man tagit sitt ansvar som huvudmän genom att ta sig an problemet. Rädslan för att göra fel leder till en ansvarsflykt.
De elever som idag drabbas när stök uppstår glöms ofta bort. Telgelistan vill göra en omprioritering så att de elever som inte klarar av undervisning inom klassrummets gränser kan få den hjälp de behöver utan att skötsamma elever blir lidande. Som lärare ska man inte behöva vara rädd för att agera i situationer där en elev eller flera aktivt förhindrar undervisningen för andra elever.
Telgelistan kommer därför driva att kommunstyret bistår kommunens alla skolor med juridiskt och praktiskt stöd att hantera de ordningsproblem som blivit ett omfattande inslag i svensk skola. Lärare och elever ska känna trygghet i att specifika ordningsregler inte bara gäller utan också är knutna till konkreta konsekvenser som hela den kommunala skolstrukturen står bakom, från utbildningsnämnden till arbetslaget.
Jourskola
Stökiga elever som har särdeles svårt att bete sig gentemot sin omgivning i skolan ska kunna sättas i egna jourskolor. Syftet är dels att hindra dem från att förstöra skolgången för andra, men också ge dem tillgång till den specialpedagogiska kompetens som de behöver. Att envisas med att behålla de stökigaste eleverna i den ordinarie skolverksamheten genom att lärarna ”anpassar” sin undervisning efter dem är att göra lärare och elever – inte minst de stökiga eleverna – en björntjänst.
Ett livsorienterande block i grundskolan
Telgelistan vill införa ett livsorienterande block i kommunens högstadier av samma typ som de redan existerande SO- och NO-blocken. Förutom gymnastiken och hemkunskapen ska blocket innehålla praktisk psykologi och privatekonomi. Självfallet begränsas en kommuns rörelseutrymme på skolans område av de läroplaner som är satta av Skolverket, men helt maktlös är en kommun inte.
Med praktisk psykologi menas handfast undervisning i hur eleverna hanterar stress, förstår sig själva och hur man får struktur på livet och studierna. Idag mår många elever i skolan dåligt och saknar flertalet av dessa färdigheter. Om dessa färdigheter schemaläggs i skolan kan den psykiska hälsan förbättras för många elever och resultaten höjas generellt.
En grundläggande förståelse för privatekonomi är nödvändig för att orientera sig i dagens samhälle. Ändå saknas grundläggande kunskaper hos många unga och ämnet ges ofta relativt lite utrymme i hemkunskapen och i samhällskunskapen. Särskilt allvarligt är att dyra konsumtionslån blir allt vanligare bland unga, som ofta inte fullt ut förstår vad dessa innebär. Schemalagd privatekonomi skulle rusta de unga inför vuxenlivet och lära dem undvika den typen av skuldfällor.
Säkerställ näringsrik mat i skolan
För att elever ska orka prestera krävs god och näringsrik mat i skolan. Telgelistan vill avsätta resurser för att säkerställa att skolmåltider uppfyller sitt syfte och att barnen får den kvalitet på maten som krävs. Likaså vill Telgelistan prioritera lokalproducerad mat och, i den mån det går, lokala företagare.
Tyvärr är matsvinn ett problem på många av Södertäljes skolor. Till viss del handlar matsvinnet om att elever kastar mat men det handlar också om att mat behöver slängas på grund av att den inte hinner förbrukas innan bäst före datumet har passerat. Telgelistan vill därför undersöka möjligheten till samarbeten med ideella föreningar som kan ha nytta av mat som annars inte hinner förbrukas. Mat i en svensk fattigpensionärs eller hemlös mage gör nytta – det gör den inte i en soptunna.