- Telgelistan förespråkar minskad invandring
- En integrationspolitik för invandrarens fullständiga införlivande med samhället.
- Södertälje ska vara fritt från islamism!
- Offentligfinansierat tolkstöd upphör efter tre år
- Successivt överta verksamheter från privata aktörer inom det invandringsrelaterade området
- Språkkrav för rätt till ersättningar och bidrag
- Kurser i samhällsorientering i samband med SFI
- Boendelösningar som inte kostar skattebetalarna lika mycket
- Nej till böneutrop i Södertälje
- Nej till könsstympning av barn
- Nej till hederskultur och -förtryck
- Öppna för möjligheten att från kommunal och regional sida underlätta för återvandring
Minskad invandring till Södertälje
Telgelistan kräver en kraftigt minskad invandring. Om invandrare i Södertälje ska kunna införlivas i majoritetssamhället krävs det att kommunen tar strid med Migrationsverket vid varje försök att anvisa nya mängder migranter hit. Kommunens integrationsskuld är för stor för att den ska gå att avverka om staten fortsätter att fylla på i den takt som skett de senaste åren.
Idag har vissa utsatta områden i Södertälje så kallade EBO-undantag, vilket i praktiken innebär att asylsökande som bosätter sig i ett sådant område därmed avsäger sig bidrag från Migrationsverket. Undantagen är bra eftersom det motverkar att invandrare koncentreras i ett segregerat område. Telgelistan vill att fler delar av kommunen omfattas av undantagen. Undantagen ska i större grad än idag användas förebyggande och tillämpas på områden som inte är utsatta idag, men som riskerar att glida in i utanförskap om mängden migranter i de ökar ytterligare.
Integrationspolitik som syftar till assimilering
Målet för Telgelistans integrationspolitik är att invandrare införlivas i den svenska samhällsgemenskapen. Den som invandrar till Sverige ska anamma den grundläggande samhällssyn som den svenska nationen bygger på. Här gör vi vår plikt, arbetar och värnar det gemensamma. Här finns inte utrymme för etniska enklaver och parallellsamhällen.
Denna typ av integration kallas assimilering och är den som förespråkas i FN:s flyktingkonvention:
Artikel 2
”Every refugee has duties to the country in which he finds himself, which require in particular that he conform to its laws and regulations as well as to the measures taken for the maintenance of public order”.
Artikel 34
”The Contracting States shall, as far as possible facilitate the assimilation and naturalization of refugees.”
En förutsättning för assimileringspolitiken är att det offentliga vågar ställa krav på invandrare. Det gäller att vara tydlig med vad som krävs av en för att kunna bli accepterad i den svenska samhällsgemenskapen. De många laglydiga invandrare som gör rätt för sig ska premieras och de som missbrukar sin chans ska beläggas med kännbara konsekvenser. Den som genom grova brott såsom mord, rån och våldtäkt visar att den inte vill vara en del av samhället ska fråntas allt stöd från kommunen och regionen.
Kampen mot islamismen
Vi ser idag två huvudsakliga hot mot en fungerande assimilationsprocess. Det ena är den tafatta politikerkår som låtit migrationen skena och stora parallellsamhällen växa fram. Det andra är organiserade invandraraktörer och parallella strukturer som vill bryta med majoritetssamhället. Dessa har slagit mynt av den misslyckade invandringspolitiken och flyttar ständigt fram sina positioner. I många fall handlar det om renodlade islamister.
De flesta muslimer är inte islamister. Ändå tillåts ofta islamistiska kulturföreningar och moskéer representera hela religionen. Det Muslimska brödraskapets organisationer får stora bidrag av offentliga institutioner och använder dessa till att befästa segregationen. Islamistiska indoktrineringsverksamheter förtäckta som ”religiösa friskolor” har uppstått på flera delar i landet och även i Region Stockholm.
Islamisternas växande makt tar sig uttryck i att hederskulturen lägger sig som ett täcke över utanförskapsområden. På många håll vågar inte kvinnor gå utomhus utan ”rätt” klädsel med risk för glåpord, hot eller värre. Nittiofem procent av de som kontaktar kvinnojouren i Södertälje uppger att de utsätts för hedersförtryck. Klaner stärker sitt grepp över bostadsområdena.
Södertälje är en av de 41 kommuner som pekats ut som destination för återvändande IS-terrorister och deras anhöriga. De flesta kommer inte lagföras som de terrorister de är. Politikerna och tjänstemännen står handfallna.
Telgelistan kommer aldrig att acceptera islamisternas framstötar. Inte en krona av offentliga medel ska gå till islamistiska föreningar och verksamheter. Samhällets institutioner måste få de verktyg som behövs för att bekämpa klan- och hedersförtryck. Inte en enda IS-terrorist ska någonsin vara välkommen i Södertälje och under Telgelistan inte tilldelas något stöd från det offentliga. Inte nu, inte någonsin.
Nej till böneutrop
Telgelistan motsätter sig böneutrop i Södertälje. Böneutrop är politiska manifestationer där islamister proklamerar att området tillhör islam. Det kan inte tolereras. Inte en enda centimeter av Södertälje tillhör islam. Att acceptera böneutrop vore att tillåta islamisterna ännu en seger över majoritetssamhället.
Nej till könsstympning
Region Stockholm ska inte tillåta könsstympning av barn. I vissa kulturer är det vanligt att skära bort klitoris eller förhuden på barn, men så gör vi inte i Sverige. Det är ingen rättighet att stympa barn – oavsett föräldrarnas religiösa eller kulturella övertygelse. Vill en person få en sådan operation utförd kan denne bekosta det själv som vuxen.
Språkkrav för bidrag och utökad SFI
Man ska inte kunna välja bort att lära sig svenska om man vill bli en del av Sverige. Telgelistan vill göra Svenska för invandrare, SFI, obligatoriskt genom att göra aktivt deltagande ett villkor för att kunna erhålla kommunala och regionala bidrag. På så sätt kan inte heller män hindra sina kvinnor från att delta och bli en del av majoritetssamhället, vilket är ett problem idag.
SFI:s integrationsförtjänst ska också ökas genom att kombinera utbildningen med yrkespraktik och praktisk samhällsorientering. I samhällsorienteringen ska ingå sådant som krävs för en fungerande assimilation. Deltagarna ska lära sig vad som förväntas av dem i deras nya land vad gäller laglydighet, demokrati, likabehandling och samhällsnormer. Det handlar både om en utsträckt hand till de som vill bli en del av samhället och om ett tydligt gränssättande.
Begränsning av offentligt finansierade tolkstöd
Telgelistan vill begränsa det offentligt finansierade tolkstödet. Huvudregel ska vara att man efter tre års vistelse i Sverige ska finansiera sitt eget tolkstöd. Bor man i Sverige måste man ha incitament att lära sig svenska och inte i årtionden luta sig mot skattefinansierat tolkstöd. Dagens obegränsade stöd innebär i praktiken att stora mängder skattepengar går till att invandrare ska slippa lära sig svenska.
I vissa undantagsfall bör tolkstödet gälla även efter de tre år som Telgelistan anser är en rimlig tidsperiod för de flesta invandrare att lära sig svenska på. Undantag bör göras för väldigt gamla eller funktionsnedsatta som har svårt att lära sig språket. Vårdssituationer där tolkstöd är medicinskt kritiskt ska också undantas.
Billigare boendelösningar för asylsökande
Kostnaderna för invandringen är en stor börda för kommunens finanser och måste pressas ner. Ett sätt att göra det på är att ordna billigare boendelösningar för de asylsökande som anvisats till Södertälje kommun. Staten ställer idag hårdare krav på kommuner att lösa bostad åt asylmigranter än åt medborgare, men det behöver inte betyda att de ska få tränga sig före andra i kön till det ordinarie bostadsbeståndet. Istället vill vi använda oss av billigare modulboenden och rivningsbostäder.
Återta kontrollen över mottagandet från privata aktörer
Det offentliga har varit helt oförberett på volymerna av migranter som tagits emot de senaste åren, inte minst i samband med migrationsvågen 2015. Resultatet blev ett stort och splittrat system för mottagande, där man förlitar sig på många privata aktörer av varierande kvalitet. Många har gjort ett bra jobb, men många har istället framförallt sett mottagandet som ett sätt att sko sig på det offentligas bekostnad, inte minst inom branschen för asylboenden.
Ordning behöver upprättas i asylmottagandet. Genom ett successivt övertagande av de här verksamheterna kan kommunen få större kontroll över både kostnaderna och kvaliteten.
Kommunalt och regionalt stöd till återvandring
De stora migrationsströmmarna till Sverige har lett till att vi idag har stora grupper som kanske aldrig kommer klara av att bli en del av det svenska samhället. Den sociala och ekonomiska börda det innebär för det offentliga kommer förr eller senare att aktualisera frågan om återvandring.
Vi vill lyfta frågan redan nu, innan situationen blir ännu mer ohållbar. Påbörjas en återvandringspolitik redan nu så kan den ske under ordnade former. Telgelistan vill att region och kommun ska hjälpa den invandrare som vill återvända till sitt hemland att göra det. Det kan exempelvis ske genom att ett ekonomiskt stöd betalas ut till den som återvandrar, i de fallen där det leder till minskade utgifter för det offentliga i form av bidrag.
Återvandringspolitiken ska ses i ljuset av Telgelistans assimileringspolitik, som ställer tydliga krav på invandraren att sträva mot att bli en del av samhällsgemenskapen för att få samhällets stöd. För den som exempelvis invandrat på grund av att den vill ta del av det svenska välfärdssystemet men utan ambitioner att göra rätt för sig blir signalerna tydliga.