Hoppa till innehåll

Hälsa & Sjukvård

  • Fokus på vård istället för byråkrati och PR i Region Stockholm
  • Fler kollegor, bättre villkor och generösa förmåner till vårdanställda
  • Rättvisa upphandlingar – Vårdens behov ska avgöra, inte partitillhörighet
  • Ja till lösningar i enlighet med Norrtäljemodellen och utökad samverkan mellan kommun och region
  • Strama åt ersättningar och skärp reglerna för privata telefonläkare

Mer kärnverksamhet istället för chefer, byråkrati och PR

Det blir ständigt fler som styr i vården och färre som faktiskt vårdar. Idag är det tillsammans fler administratörer och kommunikatörer än läkare i Region Stockholm. Trots sparkrav på kärnverksamheten köper regionen in PR-konsulter för tiotals miljoner kronor.

Hela den svällande byråkratin i regionvården består av ren överbyggnad. De vårdadministratörer som faktiskt stödjer vårdarbetarna direkt är en av få administrativa grupper som minskar i antal.

Samtidigt vittnar vårdarbetare om mer spring och mindre tid för vård. Kvaliteten på vården laggar efter. Vårdköerna blir längre. Det leder till en ond cykel: urholkningen av regionens vård leder till större behov av att hyra in externa vårdaktörer, vilket kräver en större administration för upphandling, vilket lämnar mindre pengar till regionens egen vård och så vidare.

Regionpolitikerna i Region Stockholm har förvandlat medborgarnas gemensamma vård till ett barockt luftslott som långsamt krossas under tyngden av PR, byråkrati och privata särintressen. Det är i slutändan medborgarna som blir lidande.

För att bryta sjukvårdens kollaps krävs en rensning av regionen på administration, chefer, kommunikatörer och konsulter. Resurserna ska läggas på att bygga upp vårdens kärna så att kvalitet, rimliga arbetsförhållanden och kortare vårdköer kan säkras.

Mer kollegor, generösa förmåner och bättre villkor för vårdanställda

Ett stort problem för vården är svårigheterna i att säkra tillgången på kompetent personal. Regionen är idag alltför beroende av hyrläkare och timanställda sjuksköterskor, vilket knappast blir billigare i längden.

För att lösa detta krävs det att resurser frigörs för höjda löner, rätt till heltid och bättre arbetsförhållanden. På så sätt kan vi göra det mer attraktivt att jobba för region Stockholm och säkra tillgången på personal.

Telgelistan vill också se över möjligheten att erbjuda vårdpersonal förtur i bostadsköer och att regionen headhuntar de som studerar till bristyrken inom vården. Regionen ska då teckna långsiktiga kontrakt med studenterna där de åtar sig att arbeta för regionen mot att regionen hjälper studenten med studieskulder och bostad.

Vårdens behov ska styra upphandlingar – inte relationer med styret eller partitillhörighet

Det går ett mönster genom regionens olika upphandlingar och affärer.

När regionens styre under Irene Svenonius (M) skulle upphandla coronatest gick affären till ett bolag lett av två medlemmar i Lidingömoderaterna, varav en är kommunpolitiker. Strax innan dess såldes ett sjukhus till företaget Aleris, där Filippa Reinfeldt (M) arbetar som lobbyist.

För ett antal år sedan köpte regionen strumpor för 6 000 kronor paret av ett företag som före detta partiledaren Göran Hägglund (KD) numera arbetar för. Involverad var även regionrådet Ella Bohlin (KD).

Idag pågår en kampanj för att bolaget som sköter regionens sjukvårdsupplysning via 1177 ska köpas av företaget Kry. Initiativtagarna är Svenonius (M) och en tidigare moderat politiker som numera arbetar för företaget. Svenonius har vidare anklagats för jäv när hon stoppat en granskning av miljonfakturor till konsulter i samband med Nya Karolinska Sjukhusets skandalbygge. Upphandlingschefen som skulle granskas var nämligen hennes make.

Det går inte att definitivt anklaga någon av dessa politiker för korruption i lagens mening. Ändå påkallar ovanstående händelser behovet av en starkare granskning av upphandlingar i regionen. Regionrevisionen måste ges större befogenheter och jävsregler skärpas till. När misstanke om vänskapskorruption väcks måste den utredas grundligt och politiker ställas till svars för eventuella brott.

Upphandlingar ska inte tillåtas att styras av privata band eller partitillhörighet.

Många av ovanstående situationer orsakas av svängdörrarna mellan regionpolitiken och privata aktörer. Vårdföretagen har stora incitament att anlita tidigare regionråd som arbetat med deras frågor och politiker som idag arbetar med frågorna har stora incitament att gynna de företag de senare kan komma att få en anställning hos.

Resultatet blir att tidigare partikamrater sitter på båda sidor av bordet vid offentliga upphandlingar. Telgelistan vill införa regler på regionnivå som begränsar möjligheterna för politiker att byta fram och tillbaka mellan politik och lobbyism.

Norrtäljemodellen

På andra sidan regionen har man framgångsrikt tillämpat något som kallas för ”Norrtäljemodellen”. Den går ut på att regionen och Norrtälje kommun i större grad samarbetar för att upprätta en sammanhållen vårdkedja – från den kommunala vården och omsorgen till den regionala sjukvården. Verksamheterna får därmed bättre koppling till varandra och de lokala invånarna i kommunen får mer att säga till om i vården.

Norrtäljemodellen har visat sig fungera bra i Norrtälje kommun. Precis som Norrtälje är Södertälje en stad med egna förutsättningar som är separata från Stockholm. Telgelistan vill att liknande lösningar ska tillämpas även i vår del av regionen.

Strama åt ersättningar och skärp reglerna för privata telefonläkare

På kort tid har det blivit allt vanligare med så kallade appläkare, där man kan få ett digitalt läkarbesök utfört genom videosamtal. Det är praktiskt, men som systemet är uppbyggt skapar det stora problem för sjukvården. Appföretagen riktar sig till de allra friskaste och uppmuntrar dem att kontakta vården. För varje ”besök” debiteras de redan hårt pressade vårdcentralerna med en taxa som sällan motsvarar vården som utförts.

Att flera appläkarföretag ständigt utnyttjar nya kryphål gör det inte bättre. Många patienter listas vid deras verksamheter utan att själva veta om det i samband med besök och har därmed mist sin plats vid den vanliga vårdcentralen. Tills nyligen manipulerade vissa företag även upp sin ersättning genom att registrera besök utanför regionen och sen kräva den högre ”utomlänstaxan” – trots att både läkare och patient i verkligheten suttit i samma region.

På grund av de orimligt höga taxorna och prioriteringen av de friskaste patienterna har appläkarna kunnat gå med väldigt stora vinster de senaste åren. Upplägget har tillåtit företagen att konkurrera med regionen om läkare som desperat behövs i tyngre och mer akuta delar av vården. I slutändan handlar det om en omprioritering av resurser från där de behövs mest till där de behövs minst.

Att man kan söka digital vård är i grunden bra, men systemet behöver stramas åt, ses över och ersättningarna sänkas till en rimlig nivå. Kostnaderna för appläkare måste centraliseras så att ingen enskild vårdcentral drabbas av ersättningssystemet. För att färre ska känna behov av att vända sig till appläkare vid enklare ärenden måste verksamheten bakom sjukvårdsupplysningen, 1177, återregionaliseras och rustas upp.

Istället för att ta itu med problemen kring appläkarföretagen vill det blågröna styret göra tvärtom och underblåsa dem. Regionrådet Irene Svenonius (M) driver tillsammans med en tidigare moderat politiker, som nu arbetar för Kry, på för att Kry ska ta över sjukvårdsupplysningen helt och hållet. 1177 har vid vissa tillfällen beordrats att ”avlasta” sig genom att hänvisa till Kry, ett av de privata appföretagen.

Missbruksvård

Telgelistans grundsyn är att missbruket ska bekämpas, inte missbrukarna. Missbruk ska ses som en sjukdom att vårda och inte en synd att straffa. Det innebär att beröringsskräcken i vården måste försvinna. Vi ser hellre att en brukare får överdosupphävande medicin och sprututbyte än att de dör i en överdos eller av en blodsjukdom som de fått av smutsiga kanyler.

Genom att erbjuda missbrukare omedelbar hjälp blir det lättare att koppla in dem i insatser där de kan få långsiktig vård för sitt missbruk. Telgelistan föredrar särskilt insatser där missbrukare kan ta sig in i arbetslivet och göra nytta.